Kungliga biblioteket, A 34 TTT: Text till tiden! Medeltida texter i kontext – då och nu Kungliga biblioteket Riksbankens jubileumsfond Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Patrik Åström Patrik Granholm manuscripta.se: A Digital Catalogue of Medieval and Early Modern Manuscripts in Sweden https://www.manuscripta.se/ms/100219 CC BY 4.0 Sverige Stockholm Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket A 34 407 Codex Bureanus. Ett fornsvenskt legendarium.

Tre ofolierade försätts och ett eftersätts av papper. Foliering 1-3 i blyerts, därefter äldre IV-XXVI, samt 27-32 i bläck, och slutligen 33-60 i blyerts i övre högerhörn på rectosidorna. En äldre numrering av jämna spalter överst till höger på recto- och versosidorna

Birgitta Birgersdotter, Klosterregel: redaktion a. Början. Pergamentblad fastlimmat på frampärmen. Texten ligger på tvären. I övre kanten på bladet en svårläst textrad, möjligen på latin, därtill ett svårtytt ord på den i övrigt ursprungligen tomma högersidan (nu sidans överdel); allt i cursiva, troligen från 1400-talet eller strax därefter.

Ägaranteckning. Gifwin ITABureo af Joh. Henriks. [1? 2?] 8 Junij meridie 1634. Legenda Sanctorum

Anteckning. Legenda Sanctorum

Biblioteksmärke. KB:s exlibris.

Annotatio possessoris: latinæ. Johan Bures exlibris.

Biblioteksmärke. N: 13

Helband i trä med överdrag av skinn; överdragsfärg: brun; 3 (urspr. 4) bind; Fram två hål , det nedre med rest efter spänntorn, och spår efter beslag. Bak två mässingsbeslag med remrester i framkant; ett metallbeslag (hake med hål) med läderrem är inlagt i ett kuvert som är klistrat på bakpärmens insida.

Fram och bak: ram av tredubbla linjer, i mittfältet dubbla diagonala linjer som formar ett rombmönster. Ryggen: "A 34" i guldtryck i fält 4.

Bladmärke av vit tråd f. 3 i framkant, 12 i överkant, därefter i framkant vit och röd 13, vit 18, 20, 25, 33, 36, röd 39, vit och röd 46, vit 49, 51.

 Nyare rygg (möjligen 1600-tal). Skinnet är borta på en del av frampärmen. Många maskhål på bakpärmen.

Johan Henriksson Ägarnotis: P2

Johannes Thomæ (Johan Thomasson) Bureus (Bure), 1634-

Antikvitetskollegium

Antikvitetsarkivet, 1692-1780

Stockholm, Kungliga biblioteket, 1780-

Stephens (1844) Stephens (1849-1858) Klemming (1881-1882) Jansson (1934) Gödel (1916) 1 Ett fornsvenskt legendarium Af þy hur waar fru warþ först scapath Stephens (1847) Bd 1: (2) + s. 1-654; Bd 2: (1) + s. 655-1341 Jungfru Marias saga: redaktion a (ur Fornsvenska legendariet) Af þy hur waar fru warþ först scapath Stephens (1847) Johannes döparen Ingen Säx manaþom för. än maria föde sin son. föde elizabet iohannem baptistam Stephens (1847) Sagan om Vår herre Ingen Stephens (1847) 61-65, 70-79 Kristi pina (inl: Adam är mitt hjärtas mod) Ingen adamas är mins hiärta moþ Stephens (1847) Klemming (1881-1882) Jungfru Maria och Simeon (del av Kristi pina med inl: Adam är mitt hjärtas mod) Ingen Simon sagþe tel mariam Stephens (1847) Klemming (1881-1882) Jesus och Maria Ingen Þät var eigh minst ii þina þranga Stephens (1847) Klemming (1881-1882) Petrus Af sancto petro Petrus var förste paue äpte van härra Paulus Ingen [Riddarin] sagþe han liggia när androm sigharlösom kiämpom Sankt Andreas (ur Fornsvenska legendariet) af sancta andrea Johannes evangelisten Ingen Sanctus iohannes ewangelista. som ihesus christus callaþe. renan tel renliue. kärastan af allom Geete (1904-1905) Jakob den större Ingen [Ok wordho] kristne. abiatar biscopar vreþar af harme. ok casta caþal vm hals iacobi Sankt Tomas Ingen Þär sanctus tomas prädicaþe viþ cesaream Jakob den mindre Ingen Sanctus iacobus son alphei. vars härra moþor systor son. callas vars härra broþe. Filip Ingen Philipus prädicaþe tiughu ar i sithia. som nu callar suerike. fra östarlandom ok tel örasund Sankt Bartolomeus Ingen Stephens (1847) 203-216; 981 Filip (Philippus) kejsare Ingen J thera daghum waru fulkomna iamn þusand ar fra försto bygning romara borgh Decius kejsare Ingen Cornelius påve Ingen Galba kejsare Ingen Gallus ok volusianus cclv varo römske kunuga Lucius påve Ingen Lucius römskar son porfirii sat i sancti petri staþ Sankt Stefanus (påve): redaktion b (kortare) Ingen Stephanus. Römskar. son iuliani cclvii are sat i sancti petri staþ Stephens (1847) Valerianus och Galienus kejsare Ingen Valerianus ok galienus hans son cclvi are vars härra varo römske kunuga Tvenne heliga ungersvenner Ingen Vm þän tima gripus tue vnge suena ok pintos for trona … fulum latom hans licama tel Laurentius Ingen mik þinom manne iak neka þik eigh þär iak bär sculd ok vite for Ypolitus Ingen Sanctus ypolitus siþan han iorþaþe sanctum laurencium Krisogonus Ingen þol grimärþo þins liff älla þins goz Sankt Görans saga: redaktion a (längre) Ingen Sanctus georgius pintes ok hans daghum dyocleciani bäzt borin man i capadocia Stephens (1847) Sankt Kristoffer Ingen Sanctus cristoforus uar vm þän tima manna längstar () () Stephens (1847) Klemming (1871-1873) Sankt Kristina (ur Fornsvenska legendariet) af sancta cristina Mauricius Ingen vm þän tima var en staþar aldar cristen stor ok starcar mz hundraþ portvarþom Eufemia (Euphemia) Ingen Sankt Kosmas och S. Damianus af cosma Sankt Adrianus (ur Fornsvenska legendariet) af adriano Sankt Gorgonius och S. Dorotheus Ingen Gorgonius ok dorotheus försto riddara i dyocleciani daghum i hans garþe Vitus och S. Modestus Ingen Sanctus vitus äþla tolf ara barn barþes opt af heþnom Primus och S. Felicianus Ingen Primus ok felicianus uaro kiötleke bröþar Sankt Teodorus Ingen Sanctus theodorus var gripin ok kuscaþar Quintinus af sancto quintino Sanctus quintinus var ok vm þän tima först barþar Sankt Katarina av Alexandria: redaktion a (äldre, kortare) af sancta katerina Maxencius com tel alexadriam egipto lanz huuþ staþ

Pergament Narrvattenmärke med kontramärke "EDL" i försätts

Främre spegelbladet består av ett handskriftsfragment med Birgittas klosterregel. långlång+22 korta i spalterna+3 långa; långa lodräta spaltlinjer fram till (Mariasagan) sid- eller spaltöverskrifter i rött som ibland skadats vid beskärning Textytans bredd: 14,5; Textualis gothica svart; röd utmärkningsskrift (överskrifter, streckningar, skiljetecken, radutfyllnader), från f. 14 även blå Främre spegelbladet med Birgittas klosterregel är skrivet i cursiva i svart bläck med röd överskrift och utmärkningsskrift Skriven av en hand; ändringar av en samtida eller något senare hand samt anteckningar av en yngre hand (Johannes Bureus).

Anteckning. Anteckningar i blyerts om bokens sammansättning och felande blad i blyerts av Klemming.

Initialer: röda och från f. 14 blå initialer (majuskler/lombarder) i avsnittsbörjan. Initialer med enklare nonfigurativa ornament och/eller i rött och blått , , , , (2 st.), , , , Initialfärg: röd, blå

Lombarderna är svåra att skilja från majuskler. Se f.ö. initialer

enkelt blomornament i radutfyllnad ; på den kvarvarande falsen på ett utskuret blad före f. 42 finns rester av ornament i rött och blått

Sverige , 1300-1400

Changing status from draft to published Migration from Access